torsdag 4 juni 2009

Look who's back!

Okej, Jag vill vara ärlig mot er… De senaste månaderna har varit de jobbigaste i mitt liv och det finns nog ingen mer än jag själv som kan veta hur riktigt jävligt det har känts. Jag har mått så fruktansvärt dåligt och jag önskar inte ens att min värsta fiende ska få gå igenom det som jag har gjort.

På ytan har det kanske inte märkts så tydligt eftersom jag oftast är en glad och positiv människa, och som på ett sätt känner mig skyldig att sprida positiv energi till min omgivning. Utan att verka för djup så kan man säga att jag ser det som min uppgift här i världen, både på och utanför scenen. Men inombords har det funnits och finns till stor del fortfarande en sorg som gör så fruktansvärt ont.
Jag vet i denna stund inte om jag gör det rätta genom att dela med mig av det här men samtidigt känner jag att jag vill lätta mitt hjärta.
Jag har gjort ett avslut med den person som betytt mest för mig, min allra bästa vän som jag delat så många fina minnen tillsammans med. En person som jag älskat och sett upp till mer än någon annan. Vi växte ifrån varandra, men Du kommer fortfarande ha den största platsen i mitt hjärta…

Man är skyldig sig själv att må bra, men jag känner en lika stor skyldighet mot mina nära och kära och dem som älskar mig. Det är också lite därför som jag skriver det här för att jag har kommit fram till att jag vill vara lycklig eller rättare sagt tacksam, och allt börjar hos mig själv och det börjar Nu!

Hoppas ni vill vara med, för nu börjar min nya resa på alldeles egna ben…

The show must go on!

3 kommentarer:

Tina sa...

Åh vad starkt gjort av dig att skriva så om dina känslor.
Jag är glad att du är tillbaka! Många kramar till dig!

Oskar sa...

Välkommen tillbaka mannen!!! Låter som en klyscha men jag har gått igenom ett liknande scenario som du går igenom just nu. Det enda jag kan säga är: Var ärlig mot dig själv, tillåt dig själv att må dåligt och gråta (det hjälper mer än man tror), gör saker som får dig att "slippa tänka" ibland så hjärta och hjärna får en paus och glöm aldrif bort att dina vänner finns ALLTID där för dig dag som natt i alla lägen!

Kram på dig och välkommen tillbaka, ser fram emot att läsa om dina äventyr! =) Kram

showgirl sa...

Åh hej! Och vad kul att du börjar igen, toppen!!

Hjärekross är verkligen otroligt smärtsamt och hemskt. Jag säger till dig som så många sa till mig: Du kommer bli lycklig och dig själv igen, men större och starkare!

Ge dig tid. Fasen vad tid det tar. Men vad den behövs, så stressa inte, gör saker som får dig att må bra och njut.
Tänk nu är sommaren här också!!!

Lev i nuet, tänk 10% i det förflutna, lär av det, ta 10 % i framtiden, se framåt men inte stressa och resten i Nuet, det är nog det bästa sättet att må bra på.

Härligt som sagt, skall bli kul att läsa din blogg igen. KRAM INEZ!!!!