I förmiddags samlade jag ihop en stor sopkasse full med kläder. Kläder som jag aldrig använder, som har blivit för små, eller som framkallar minnen. Alla dessa kläder skänkte jag till de hemlösa, och i förmiddags kom det en man från Frälsningsarmén och hämtade dem här hemma. Han tog mig i hand och sa "Tack, Gud välsigne dig!"...och det kommer man ju leva på ett tag!
Gör samma sak! Det känns bra. Jag lovar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja tack ska du ha, det behövdes verkligen.
Det enda är att kalsongerna var lite små...
Skicka en kommentar