Det är tvära kast...

Jo så är det, och kanske är det det som är meningen med allt.
Just nu sitter jag i en solstol på Alcudias strand och blickar ut över det kristallklara vattnet. Det är 36 grader i skuggan. Det enda som svalkar mig något är den kalla ölen i min hand. Konstigt nog smakar ölen bättre denna gången... Jag mår bra nu och njuter av vad livet har att erbjuda. Jag gillar detta stället så mycket, och till en viss del börjar det kännas som ett hem efter alla de gånger jag varit här. Jag och Viktor har till och med snackat om att kanske köpa en sommarlägenhet här nere...Inte helt omöjligt att det blir så i framtiden.

Häromdagen gjorde jag något som jag trodde jag var på tok för gammal för. Kanske en aning omoget och troligtvis något som aldrig kommer att hända igen. Men skulle det ske så skulle det ske tillsammans med Viktor... Vi var på skumparty!
Kl 03.00 sattes skumkanonen igång, och när vi gled innanför portarna på det sunkiga stället Bells kunde vi höra nedräkningen: Ten..nine..eight...
Vi hade lovat varandra att inte ta av oss våra t-shirts, men efter att techno-musiken dunkat igång och dansgolvet fyllts av skum och betydligt yngre människor, knöt vi tröjorna runt huvudet. Vi var 20 igen!
Frusna och hungriga köpte vi sedan kebab, hoppade in i en taxi och åkte hem till Fuertuventura 19 a...Lägenheten där vi kanske bor om några år..