Bardomsminnen

Jag har varit med om en liten nostalgitripp. Ibland kan man tycka att man känner igen någon eller att en person verkar väldigt bekant utan att man kan specificera hur man känner igen dem. Detta hände mig nyligen. Vi har nämligen haft en clown/trollkarl ombord i några dagar som heter Gay Lundin. Vi har hängt en del och hela tiden har jag tyckt att jag sett honom förr, men det var inte förrän igår när vi var ute och tog en öl som det slog mig. Barnprogram!

Det visade sig att Gay var programledare för ett barnprogram som gick i mitten av 80-talet som hette ”Lördagsgodis”, ett slags magasin där han bl.a. presenterade olika inslag. Hela studion var byggd som en stor godispåse med gigantiska engelsk konfekt, och jag minns det hur tydligt som helst. Han är jättetrevlig och framförallt väldigt duktig på det han gör, och det märks att han har hållit på med det länge och han har en fantastisk energi. Han berättade många roliga berättelser och missförstånd om sitt lite speciella namn (Gay) som uttalas precis som ni tror. Hans mamma skulle döpa honom efter en amerikansk skådespelare (Guy) men det blev lite fel med stavningen.

När jag satt i puben och lyssnade när Gay pratade kändes det för en kort sekund som att jag var fyra år och satt med min Ahlgrens bilar-påse och väntade på att han skulle presentera ”fem myror är fler än fyra elefanter”…